Vad är blodtryck?
För att blodet ska kunna cirkulera i våra kärl och nå ut till kroppens organ krävs ett tryck som skjutsar iväg blodet från hjärtat. Detta är blodtrycket. Blodtrycket anges i två tal och mäts i mmHg. Den första siffran, som alltid är den högre, är det systoliska trycket –hjärtats aktiva fas när blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen. Den lägre siffran är det som kallas det diastoliska trycket –hjärtats passiva vilofas, när hjärtat slappnar av och hjärtats kamrar fylls på med nytt blod. Hur högt trycket är beror på hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och på motståndet ute i kroppens alla småkärl. Tyvärr är det vanligt att blodtrycket blir högre vid ökad ålder. Många gånger vet man inte varför en person drabbas av högt blodtryck, eller hypertoni som det heter i medicinska termer, men en av orsakerna är stelare kärl ute i kroppen. Ett viloblodtryck på över 135/85 mmHg är ett högt blodtryck, diabetespatienter bör ligga något lägre. Dock varierar blodtrycket ganska mycket under dygnet, och därför ska inte ett enstaka blodtryck på högre nivåer betraktas som sjukligt. Ansträngning, stress, kaffe och infektioner kan tex få blodtrycket att öka, medan vila och avslappning kan få blodtrycket att sjunka. Blodtrycket kan även förändras ganska snabbt, vilket gör att två blodtrycksmätningar ändå ganska nära varandra i tiden kan ge olika resultat. Det är även relativt vanligt att man ser en tendens att blodtrycket stiger vid blodtrycksmätning hos läkaren.
Symtom vid högt blodtryck
Ibland kan huvudvärk, trötthet och yrsel förklaras av högt blodtryck men oftast ger högt blodtryck inga symtom. Det är därför vanligt att det kommer som ett oväntat besked i samband med en läkarkontroll att blodtrycket ligger på förhöjda nivåer. Alla bör känna till sitt eget blodtryck, och för att känna till sitt eget blodtryck behöver man mäta det. Alla vuxna människor bör mäta sitt blodtryck med 2-5 år mellanrum.
Patienter med riskfaktorer, som tex ålder över 50 år, diabetiker, överviktiga, kvinnor som är gravida eller äter p-piller m.fl. bör mäta sitt blodtryck oftare. Blodtrycket kan mätas i samband med läkarbesök. Många apotek idag erbjuder också möjlighet att mäta blodtrycket, och det finns även bra blodtrycksmätare för en bra prislapp att köpa hem. Eftersom högt blodtryck inte ger några symtom är det viktigt att även den som känner sig fullt frisk, men har fått diagnos hypertoni fullföljer och sköter sin behandling. Högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt och Stroke.
Utredning av hypertoni
Vid utredning av högt blodtryck, hypertoni, kan olika tester göras. Det är alltid behandlande läkare som tar ställning till vilka undersökningar som behöver göras för att säkerhetsställa diagnos. I vissa fall räcker det med några upprepade blodtrycksmätningar på vårdcentralen.
En blodtrycksmätning är väldigt enkel att genomföra. En gummiblåsa i en manschett fästes runt överarmen och en sjukvårdskunnig person, (sjuksköterska, läkare, barnmorska, biomedicinska analytiker m.fl), pumpar upp manschetten med en bollpump till en nivå över patientens blodtryck. Luften i manschetten släpps långsamt ut samtidigt som sjukvårdspersonen lyssnar med ett stetoskop i armvecket på patienten. När trycket i manschetten når en nivå så att blodet kan börja sakta passera genom blodkärlet igen uppstår n turbulens i kärlet som hörs som ett tickande i stetoskopet. Detta är det systoliska blodtrycket. Luften i manschetten fortsätter att släppas ut försiktigt. När trycket i manschetten når den nivå att blodkärlet är helt öppet och blodet återigen kan strömma fritt upphör det turbulenta flödet i kärlet och det tidigare tickande ljudet upphör. Detta är det diastoliska trycket.
Några andra undersökningar som finns att komplettera med är t.ex. 24-timmars dygnsregistrering av blodtryck. Vid denna undersökning får patienten en blodtrycksutrustning påkopplad som han/hon går hem med. Mätaren mäter automatiskt blodtrycket med jämna mellanrum under hela dygnet, dag som natt, för att se variation och medelvärde av blodtrycket under dygnet.
Ett annat test som vissa patienter får gå igenom är ett arbetsprov. Då får patienten utföra ett ökande arbete (vanligast är på cykel, men även löpmatta förekommer) med ett EKG påkopplat och där man mäter blodtrycket med jämna mellanrum under ansträngningen. Då ett arbetsprov oftast är maximal ansträngning för patienten går blodtrycket upp på höga nivåer helt naturligt under arbetet även hos friska individer, men patienter med hypertoni når höga blodtrycksnivåer på lägre ansträngningsnivåer och/eller att trycket går upp på för höga nivåer även i relation till den maximala ansträngningsnivån.
Även ultraljud av hjärtat förekommer ibland i samband med hypertoniutredningar för att se om eventuella belastningsskador har uppkommit på hjärtat till följd av en längre tids oupptäckt/obehandlad hypertoni.
Ansvarig läkare kan även rekommendera patienten att själv införskaffa en automatisk blodtrycksmätare att själv kontrollera med hemmavid.
Hypertoni
Ungefär 20-25 % av den vuxna, svenska befolkningen har hypertoni (www.apoteket.se samt www.hjart-lungfonden.se ) och hypertoni räknas som en av våra folksjukdomar. Forskningen vet för lite idag om vad som egentligen orsakar hypertoni och man finner oftast inte någon enskild orsak. Livstil, fetma, stress, hög konsumtion av salt eller alkohol är dock några orsaker. Även ärftlighet spelar in. Man kan dela in hypertoni i två grupper, primär hypertoni samt sekundär hypertoni. De allra flesta fallen av hypertoni är så kallad primär (eller essentiell) hypertoni . Primär hypertoni kommer smygande och ger inga tidiga symtom. Hypertonin upptäcks oftast i samband med läkarbesök och man hittar inte orsaken bakom det förhöjda blodtrycket. Har man väl fått primär hypertoni är sjukdomen oftast livslång.
Sekundär hypertoni är förhöjt blodtryck till följd av andra sjukdomar. När unga personer drabbas av hypertoni är det ofta frågan om en sekundär hypertoni. Sekundär hypertoni kan vara orsakat av hormonrubbningar som problem i sköldkörteln eller p-piller. Njursjukdomar kan också orsaka sekundär hypertoni. Sekundär hypertoni är ovanligt i förhållande till de totala hypertoniupptäckterna som görs varje år.
Högt blodtryck ökar belastningen på både hjärta och kärlväggar. Hjärtat får arbeta mot en högre belastning och får ett hårdare jobb. Kärlväggarna blir ofta hårda och mindre elastiska. Risker för sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt samt försämrad cirkulation ut till benen (fönstertittarsjuka) ökar. Eftersom hypertoni sällan ger några symtom förrän i ett sent stadie är det viktigt att även den som känner sig frisk behandlar sin hypertoni för att minimera risken för följsjukdomar.
Behandling och förebyggande av hypertoni
Det går inte riktigt att ange en exakt gräns för när blodtrycket ska behandlas. Ansvarig läkare får väga in andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar samt nivåer på blodtrycket. Ibland kan även patienter som ligger på gränsnivåer börja behandlas om risken för framtida komplikationer bedöms vara hög.
Det finns många läkemedel mot hypertoni på marknaden idag. Ofta krävs en kombination av olika mediciner för att få ordning på blodtrycket. Behandling av hypertoni kan ibland räcka med en livsstilsförändring. Gå ner i vikt, sluta röka, dra ner på alkohol och salt i maten samt regelbunden motion kan räcka långt. Ofta är en kombination av läkemedel och livsstilsförändring den bästa behandlingen.
Livsstilsförändringen kan även vara bra för dig som vill förebygga hypertoni.
Referenser
http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/Sidor/Hjartaokarl_Hogtblodtryck_Omhogtblodtryck_Safungerartrycket.aspx
http://www.hjart-lungfonden.se/hlf/pressrum/pressmeddelanden/trots-halsorisker-kanner-var-fjarde-inte-till-sitt-blodtryck/
http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Riskfaktorer/Hogt-blodtryck/Vad-ar-hogt-blodtryck/
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hogt-blodtryck/
Författare
Sara Karlsson, Leg Biomedicinsk analytiker
Mångårig arbetslivserfarenhet av blodtrycksmätningar, dygnsregistreringar av blodtryck samt arbetsprov.